Det är helt fuckat, liksom, imorgon är det JUL. Helt sjukt. Och jag längtar inte ens. Jag brukar alltid ha rådamp denna tiden på året. Och 3 dagar tills jag fyller 15. Waw. Så kul. Inte.
Asså jag ska inte sitta och tjura, men vafan jag orkar inte med sån skit! Kommer vara tvungen och stäääda, baaka och blä! :'c Eller, att pynta cupcakesen är ju awesome, men att baka dom blir ju bara fail!
Men aja.

Nu sitter jag och letar låtar, och ja fastnade med Sober, så awesome <3

Aja, dagen kommer bestå av att sova, nörda massa massa pokémon och dricka kaffe ;D Kaanske hjälpa mamma med att baka, får se om de blir julcupcakes me, men vet inte om jag orkar :S

Hmmm.. Undra vart min hatt är!?

Äsch, jag kan inte sova :c Sitter uppe och kollar mitt underbara pokémon och dricker kaffe<3 Det kan inte bli bättre. Eller.. Så awesome<3

nörd jag är.

Fient<3

Jag måste fan klippa mig......


YES ja är inte på blogg humör och jag orkar inte deppblogga

Naw, söta greyer siss gav mig, :*


Yeh, <3 Jag måste skaffa mer pokemon.. And stuff .___.

Asså, just nu känns allt så, awesome. Lixom, jag är awesome. Jag ska inte vara ledsen för att jag har förlorat folk. Det är deras förlust, inte min. Även, jag kan sakna dom, och önskar att dom ska komma tillbaka. Men jag skulle ju ändå inte ta tillbaka dom? Om dom låg framför mig och grät, skulle jag inte ta tillbaka dom, hur mycket jag än skulle vilja, jag skulle kolla på dom, le och säga precis som det är: " Jag är glad över vår tid, det har varit underbart, men i slutet måste man ändå tänka på sig själv."
Och jag klarar mig bättre solo. Jag blir bara sårbar när jag blir kär, och jag är för bra för de flesta.
Det är klart jag kan vara deprimerad, men innerst inne, vet jag att jag älskar migsjälv. För det gör jag värkligen.
Kärlek har innan varit något jag sökt, jag har tagit vad jag fått, jag har blivit kär på riktigt, jag har förlorat.
Dock, så vill jag inte älska någon annan än migsjälv. Då slutar det med att jag ger hjärtat rakt ut, sen blir jag krossad. Jag blir sårbar, vemsom helst kan trycka ner mig. Man kan inte älska någon om man inte älskar sigsjälv. Så nu tänker jag ta hand om mig själv. Setill så att jag mår bra. För jag älskar migsjälv, jag vill att jag ska må bra.
Så nu ska jag koncentrera mig på migsjälv, dom vänner som jag bryr mig om, skolan och min familj. Jag är för awesome för att jag ska låta folk krossa mig, ta mitt hjärta. Det är mitt och ingen annans. Och min kropp är min, bara min. Jag gör vad jag vill med den. Om jag vill äta mig fet så gör jag det, om jag vill svälta mig smal så gör jag det, om jag vill träna sönderden så gör jag det, om jag bara vill skita i den så gör jag det, om jag vill ha sex så har jag det, om jag inte vill det så gör jag inte det.
Jag vill inte börja ett nytt år med att vara deppig över en tjej. För jag är bättre än så, jag är bättre än alla dom som vill ha tillbaka dig. För jag respekterar migsjälv. Och jag är ingen sån man kan dumpa och sedan ta tillbaka. Hur mycket jag än älskar någon så tar jag inte tillbaka. 
Jag är awesome, och jag ska leva livet. Och skita i vad alla andra säger.

Åker snart hem, mamma kommer vid 3. Usch. Bilder och skit kommer nog sen. Ska se om jag orkar fixa bloggen. Fast de tror jag inte. Jag känner för en svart äckelblogg.

PAHAHAHAHA.
Nu blev jag fett glad :D Fast ah, kaffe och cp videos. Yeye... Faaast det kunde ju varit bättre, pusshej jävla gej

Nu har jag feber, IGEN. Eller, Rebecka hennes mamma och mormor tycker jag är varm. Har ju fan redan varit sjuk hela veckan... Asså fan. Jag skakar, har ont som fan och är varm. Jag orkar inte med sånthär. När man redan mår skit. Jag får sinne.

Varit med rebecka sen Torsdag :) Hon skulle hänga med till skolan, men fitthoran Karin slängde ut henne och då stack jag med. Hora.
Känner mig konstig. Nu när vi åt så kunde jag knapt äta något av pizzan. Ett musbett sen blev ja spyfärdig och fick asont i huvudet. Känns som migrän, kan knappt skriva nu. Men godis går att äta, men inte pizza?
Äsch det finns ändå ingen anledning att äta. Åt helvete med allt.

Kommer kanske inte blogga på ett tag. Isåfall blir det nog bara depp inlägg iallafall.

ÅH. Jag är död. Hittat bild på preciiiis hur jag vill ha håret :c ÖHÖ<3 Fan va jobbigt det kommer bli att bleka det vitt.. Men aja, jag SKA.

Åh jag är så kär i håret :c Precis som jag tänkt mig.


Sen är jag sönderkär i den med. Jag SKA ha den! När jag har pengar...

---

WIEHO<3, 3 SKOLDAGAR KVAR

Hoho, lagade mat till mig och bror, som blev jävligt gott :D NOMNOMNOM

*potatis, och något kladd av; bacon, räkor, lök, mjölk, mjöl och kryddor*
nomnomnomnom.


aja w/e

---

Jag och bror, viiisst var vi söta :D

Din första kärlek.

Tjao, om man då ska snacka om den första men blev kär KÄR i, såå..
Hm, jao vi träffades på en hajk. Vi hade en kompis från skåne, som varit med vår scoutkår på några läger, och vi bjöd in honom till vår "paddelhajk". Vi visste att han skulle ta med sig en kompis, men inte vem. Alla mina kompisar var jätte glada, men jag tänkte mer, aja w/e? Jag var inte såbra vän med han från Skåne, så jag var inte direkt intresserad. Såklart låg det i bakhuvudet, "tänk om det är en söt kille? MWHIHIHI." Såklart tänker typ alla knubbiga och fula 13 åringar så, men efter som att jag var just det, knubbig och ful så tänkte jag inte mer på det. Ingen var ändå intresserad av mig. Sen när vi träffade dom så visade det sig att det faktiskt var en söt, nej snygg kille han hade med sig. Men efter som att jag visste hur ful jag var, så pratade jag inte med någon av dom utan var tyst. Jag hade ju jävligt dåligt självförtroende, så när han började prata med mig så gjorde jag som jag alltid gjorde när nya killar snackar med mig, "svarar irriterat och är otrevlig". Men jumer han började flirta med mig, jumer gillade jag honom. Sen hängde vi ihop hela resten av hajken. Vi hade tydligen massa saker gemensamt, som om vi typ tänkte lika dant. När vi sedan skulle sova så minns jag att jag skakade som ett helvete. Det var skitpinsamt, för alla trodde jag gjorde det med mening, men nej nej och NEJ jag svär på allt jag jag gjorde allt för att inte skaka. Efter som att han var typ.. Intresserad av mig så skulle han hålla om mig och värma mig, och jag tänkte, aja, w/e :D
Efter det snackade vi varje dag, jag kunde snacka med honom om allt, han var som min storebror. Den där storebrorn jag alltid velat ha, (och fortfarande vill ha).
Han var också den första jag berättade att jag trodde jag va bisexuell för. Jag skämmdes och trodde att alla mina vänner skulle lämna mig om jag sa det, så jag berättade för honom att jag trodde det, och att jag inte ville vara det. (Nu så är jag dock jävligt glad över det) Så det känndes sen lite fail att vi började strula på filmövernattningen på scouterna sen. Men aja, han var kär i mig, och jag var kär i honom.
Vi blev tillsammans, men efter det träffades vi bara en gång. Han var hos mig en helg, och vi hade det asmysigt. Men sen så gjorde han slut, den 5 januari 2010, efter som att han inte ville ha ett långdistans förhållande, och det är ganska långt hit från Lund. Jag deppade i flera månader, gick ner i vikt och fick självförtroende.

Så jag är jävligt glad att han gav mig självförtroende. Dock så saknar jag honom. För han var som en bror för mig. Så på såsätt var det dåligt att vi blev tillsammans..

Hahahahaha det är fan sinnessjukt. Att detta året slutar PRECIS som förra året! Med att jag är sådär misslyckat kär. Dock var jag ju tsm med personen förra året, men blev ju ignorerad i slutet. Och nu blir det lika dant.
Fick för en stund lust att köpa massa glass och godis och sätta mig och bli fet, men aja. Jag är inte låg mot migsjälv. Jag knarkar chokladmjölk och kaffe.
Just nu vill jag bara backa tiden. Tills då, då allt känndes bra.
Jag saknar min Rebecka just nu. Helt otroligt hur nära vänner vi har kunnat bli, jag tycker vrklige om dig, och det är första gången jag kan kalla någon bästa vän, och mena det, och inte bara säga det för att den andra säger att jag är bästa vän. Jag saknar flickorna i växjö, jag saknar dom gamla kompisarna. Jag saknar dom nya kompisarna. Jag saknar henne. Jag saknar migsjälv.
Men ändå så har 2010 varit det bästa året i mitt liv. Även jag gjort många dumma saker, varit dum mot andra och mot mig själv. Men jag kan ändå inte säga att jag ångrar något. För allt jag gjort har lett till nu. Även om jag inte mår bra nu, så mådde jag bra för några veckor sen. Och den lilla tiden, är jag så jävla tacksam över. Önskar bara att den varade längre.
Jag ska inte säga att nästa år kommer bli bättre, för de sa jag om 2010 med. Jag säger, nästa år ska det bli en förändring. Jag ska försöka ändra mig. Jag ska sluta vara så dum. Och med att sluta vara dum menar jag inte att jag ska sluta dricka och testa nya saker, jag menar vara dum mot människor. Om jag är dum, är jag det ofta omedvetet. Men jag ska ändra mig. Jag hatar att såra folk. Men jag hatar också att bli sårad. Så nästa år ska jag inte släppa in människor så lätt.

BAAAH.. När jag skriver ner mina tandkar så blir allt så DEPP..
Kortfattat; Jag är ledsen.

Jag hatar att visa mig svag. Speciellt för migjälv. Jag sitter och tror att jag är stark, men det är jag inte.
Jag fattar ingenting. Jag tror att jag är död. Det känns som det. Sitter i flera minuter och glor in i speglen. Utan att röra mig ett piss. Jag tänker, fan, vad konstigt att jag inte bryter ihop. Och så är det såklart det jag gör efter några minuter. Tårarna bara rinner medans jag glor in i speglen.
Allt är så fel.

Jaha.
Jag orkar inte ns skriva hur jag känner. Jag är tom. Känns det som iaf.


Drogar denna. Ja.

Usch.. Nu har jag fått hög feber med.. Satan vad jag INTE tycker om att vara sjuk!