2010-12-21
02:59:06
02:59:06
Awesome.
Asså, just nu känns allt så, awesome. Lixom, jag är awesome. Jag ska inte vara ledsen för att jag har förlorat folk. Det är deras förlust, inte min. Även, jag kan sakna dom, och önskar att dom ska komma tillbaka. Men jag skulle ju ändå inte ta tillbaka dom? Om dom låg framför mig och grät, skulle jag inte ta tillbaka dom, hur mycket jag än skulle vilja, jag skulle kolla på dom, le och säga precis som det är: " Jag är glad över vår tid, det har varit underbart, men i slutet måste man ändå tänka på sig själv."
Och jag klarar mig bättre solo. Jag blir bara sårbar när jag blir kär, och jag är för bra för de flesta.
Det är klart jag kan vara deprimerad, men innerst inne, vet jag att jag älskar migsjälv. För det gör jag värkligen.
Kärlek har innan varit något jag sökt, jag har tagit vad jag fått, jag har blivit kär på riktigt, jag har förlorat.
Dock, så vill jag inte älska någon annan än migsjälv. Då slutar det med att jag ger hjärtat rakt ut, sen blir jag krossad. Jag blir sårbar, vemsom helst kan trycka ner mig. Man kan inte älska någon om man inte älskar sigsjälv. Så nu tänker jag ta hand om mig själv. Setill så att jag mår bra. För jag älskar migsjälv, jag vill att jag ska må bra.
Så nu ska jag koncentrera mig på migsjälv, dom vänner som jag bryr mig om, skolan och min familj. Jag är för awesome för att jag ska låta folk krossa mig, ta mitt hjärta. Det är mitt och ingen annans. Och min kropp är min, bara min. Jag gör vad jag vill med den. Om jag vill äta mig fet så gör jag det, om jag vill svälta mig smal så gör jag det, om jag vill träna sönderden så gör jag det, om jag bara vill skita i den så gör jag det, om jag vill ha sex så har jag det, om jag inte vill det så gör jag inte det.
Jag vill inte börja ett nytt år med att vara deppig över en tjej. För jag är bättre än så, jag är bättre än alla dom som vill ha tillbaka dig. För jag respekterar migsjälv. Och jag är ingen sån man kan dumpa och sedan ta tillbaka. Hur mycket jag än älskar någon så tar jag inte tillbaka.
Jag är awesome, och jag ska leva livet. Och skita i vad alla andra säger.
Och jag klarar mig bättre solo. Jag blir bara sårbar när jag blir kär, och jag är för bra för de flesta.
Det är klart jag kan vara deprimerad, men innerst inne, vet jag att jag älskar migsjälv. För det gör jag värkligen.
Kärlek har innan varit något jag sökt, jag har tagit vad jag fått, jag har blivit kär på riktigt, jag har förlorat.
Dock, så vill jag inte älska någon annan än migsjälv. Då slutar det med att jag ger hjärtat rakt ut, sen blir jag krossad. Jag blir sårbar, vemsom helst kan trycka ner mig. Man kan inte älska någon om man inte älskar sigsjälv. Så nu tänker jag ta hand om mig själv. Setill så att jag mår bra. För jag älskar migsjälv, jag vill att jag ska må bra.
Så nu ska jag koncentrera mig på migsjälv, dom vänner som jag bryr mig om, skolan och min familj. Jag är för awesome för att jag ska låta folk krossa mig, ta mitt hjärta. Det är mitt och ingen annans. Och min kropp är min, bara min. Jag gör vad jag vill med den. Om jag vill äta mig fet så gör jag det, om jag vill svälta mig smal så gör jag det, om jag vill träna sönderden så gör jag det, om jag bara vill skita i den så gör jag det, om jag vill ha sex så har jag det, om jag inte vill det så gör jag inte det.
Jag vill inte börja ett nytt år med att vara deppig över en tjej. För jag är bättre än så, jag är bättre än alla dom som vill ha tillbaka dig. För jag respekterar migsjälv. Och jag är ingen sån man kan dumpa och sedan ta tillbaka. Hur mycket jag än älskar någon så tar jag inte tillbaka.
Jag är awesome, och jag ska leva livet. Och skita i vad alla andra säger.
