Presentera dig själv.

Hm.. Ja vart ska man börja? Jag kallas Tova och är 14 år. Bor i sveriges håla nummer 1.
Jag tycker själv att jag är trevlig, men det är klart jag kan vara otrevlig, om folk är otrevliga mot mig villsäga. Jag har jättelätt att få ångerst och skulldkännslor, och jag har ett stort medlidande. Så man kan säga att jag är.. Kännslig? Och jag hatar det ibland. Jag kan inte vara taskig, för då mår jag bara dåligt. Och jag tänker alltid mig det värsta. Jag får ångerst när det inte äns är pga mig någonting händer.
Men jag har ändå bra självförtroende, jag brukar kolla mig i speglen och tänka: "Tänk hur söt jag är ändå.. Och hur kunde jag tycka att jag var fet? Jag är långt ifrån fet!"
Jag bryr mig också om mina medmänniskor, och om jag älskar någon, kvittar på vilket sätt, så gör jag det. Och det tar lång tid att komma över folk man älskar. Så om jag förlorar en vän, och är ledsen över det en lång tid, så är det för att jag har svårt att komma över kärlek. Om jag istället tänker w/e, så älskade jag ju inte personen.
Jag försöker hålla hårt i dom jag älskar, men ibland blir det bara fel.
Jag är så blyg ibland. När jag säger att jag är blyg, så brukar vissa skratta och säga "blyg, vart någonstans?" Medans jag inte äns behöver berätta det för vissa, för det märker dom.
Man kan säga att jag har mina stunder. Ena sekunden kan jag vara överlycklig, nästa, så kan jag falla samman av sorg och depp. Men det är så jag är. Och jag vet att jag inte alltid mår bra, men jag hatar att folk inte kan förstå det. Men jag önskar att det inte va så. Det var en period, på kanske, 2 månader, då jag var ledsen hela tiden. Jag orkade inte gå till skolan, jag orkade inte sköta mig. Och inte förens det är försent så inser man att man inte kan hålla på sådär! Nu måste jag jobba som fan för att få upp mina betyg igen, så jag kommer in på gymnasium. För jag skulle inte ståut med att inte komma in på något gymnasium.
Usch, nu låter jag som värsta depp-barnet, men så är det inte! När jag är med mina vänner är jag skitglad, när jag är med personer jag älskar, då är jag som lyckligast.
Intressen, tjao vad ska man säga om de? Jag sitter ju mest hemma och lyssnar på musik, sjunger, fotograferar. Mer orkar jag inte. Jag är så jävla trött nuför tiden. Men på helgerna så vill jag helst åka till dom jag älskar, kanske festa, vadsomhelst utom att vara ensam, för jag är en sån person. Jag mår inte bra att vara ensam.  

Min favoritmat är.. Asså, jag kan inte bestämma mig, allt med fisk kanske? Älskar skaldjur och fisk, AAOM, så sjukt gott! Men Mc Donalds sitter inte heller fel! Faxtiskt inte, det sitter RÄTT PÅ LÅREN!<3 Inget jag önskar, att få feta lår asså, men vemfan bryr sig?

Nu orkar jag inte skriva mer om detta, AAOW, (om stavfelförekommer så är det för jag ooorkar inte bryyy mig nu ;D